Karriärvägar inom äldreomsorg
Ta fram handlingsplan
Handlingsplanen är en sammanställning av alla de planer och analyser som ska göras innan implementeringen drar i gång. I handlingsplanen hämtas åtgärder och aktiviteter som man har beslutat att genomföra. De olika aktiviteterna ska ske i rätt ordning och vid rätt tidpunkt.
Planeringen är ett stöd för att få dessa aktiviteter genomförda. Arbetet med att genomföra aktiviteterna behöver kontinuerligt stämmas av för att säkerställa att de inte behöver samma resurser samtidigt. Dessutom kommer planen att behöva uppdateras under arbetets gång.
Innehåll
Handlingsplan på förvaltningsnivå
Förändringsägare tar fram en handlingsplan på förvaltningsnivå. Handlingsplanen är en sammanställning av alla de planer och analyser som ska göras innan implementeringen drar i gång. Nedan finns de delar som ingår i handlingsplan på förvaltningsnivå. Ta del av mallar och instruktioner för varje del i handlingsplanen nedan eller genom att ladda ner alla mallar.Intressentanalys
Intressentanalysen visar på vilka grupper och personer som berörs av implementeringen. Det gäller både vilka medarbetare som påverkas i det operativa arbetet med att implementera modellen och vilka grupper inom och utom verksamheten som påverkas av användandet av modellen.
Risk- och konsekvensanalys
Ta fram en risk- och konsekvensanalys i dialog med de närmsta medarbetarna på enheten, i ledningsgruppen eller i gruppen förändringsledare. I analysen ingår vilka risker och konsekvenser ni ser med införandet av modellen. Det gäller både i nuläget och framöver.
Kommunikationsplan
Kom ihåg vikten av förankring! Informera alla intressenter så tidigt som möjligt i processen; de som ska göra/genomföra implementeringen, de som ska tycka något och de som bara behöver veta. Informationen behöver anpassas för varje grupp men syfte, mål och tidplan behöver alla grupper få. Var tydlig med vad som kommer att förändras rent faktiskt. Glöm inte att kommunicera resultat ofta – det motiverar till fortsatt implementering och upprätthållande av uppnådda mål.
Resursbeskrivning
Beskriv de resurser som krävs för implementeringen i form av avsatt arbetstid, eventuella behov av vikarier, eventuella inköp och utbildning för respektive grupp som ska göra något; operativa chefer (förändringsledarna), omsorgspersonal i brukarnära arbete, omsorgshandledare, HR, ekonomienheten, bemanningsenhet, MAS/MAR/SAS, HSV – leg personal, samordnare och andra som har identifierats.
Tid och aktivitetsplan
För att få koll på allt som behöver göras, i vilken ordning det ska göras och vilka som behöver delta i respektive aktivitet så behövs en aktivitetslista med tidsangivelse. Tid- och aktivitetsplanen är det mest synliga beviset på hur implementeringen kommer att genomföras och utgör underlag för uppföljning och kvalitetsgranskning.
En tid- och aktivitetsplan kan göras på olika sätt; som ett Ganttschema där aktiviteterna illustreras som band eller som en enkel aktivitetslista där man listar aktiviteterna uppifrån och ner i tidsordning.
I det länkade dokumentet ingår även uppföljningsplan. Läs mer om den längre ner på sidan.
Kompetensplan
Kompetensplanen är en av de absolut viktigaste motorerna i modellen och ska ange vilken utbildningsinsats som behövs och när den planeras att genomföras. Planen är speciellt viktig för att få till den rörelse som är inbyggd i modellen.
Facklig samverkan
Arbetsgivaren är enligt § 11 MBL skyldig att, på eget initiativ, förhandla om viktigare förändringar av sin verksamhet med arbetstagarorganisationer. Detsamma gäller innan arbetsgivaren beslutar om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållanden för arbetstagare som tillhör organisationen. Arbetsgivare ska också enligt § 19 MBL fortlöpande hålla arbetstagarorganisation underrättad om riktlinjerna för personalpolitiken.
Förslag på viktiga punkter att samverka runt:
- Differentieringen av arbetsuppgifter får inte sänka undersköterskans ansvarsnivå. Därför är det viktigt att undersköterskan primärt arbetar med de uppgifter som ingår i fast omsorgskontakt. Endast i undantagsfall ska undersköterskan arbeta med det uppgifter som annars ligger på biträden eller vårdbiträden.
- Undersköterskor behövs även på natten då delegering från den kommunala hemsjukvården är vanlig. Delegeringen ska inte överlåtas till biträden eller vårdbiträden.
- Det måste finnas en tydlig struktur/kompetensplan för förflyttning till vårdbiträde/-undersköterska för att undvika att dessa medarbetare blir kvar i verksamheten utan utbildning. En förändrad LAS gör även att biträden måste påbörja utbildning till vårdbiträde ganska snart, inom två månader efter anställningstillfället. Hur ska det hanteras?
- Hur kan man undvika att det bildas ett A- och ett B-lag med en annan differentiering av arbetsuppgifter?
- Hur kan man undvika att det uppstår delade turer med en annan differentiering av arbetsuppgifter?
- Vårdbiträden som har arbetat länge ska i första hand erbjudas validering av kunskap.
- Målet för verksamheten ska vara utbildade undersköterskor för de arbetsuppgifter som måste utföras av undersköterskor. Biträden och vårdbiträden ska ha andra, kompletterande arbetsuppgifter så att det blir en tydligare avgränsning mellan de olika titlarna.
- Förflyttning mellan olika uppdrag/titlar och ansvarsnivåer måste kompletteras med en rimlig löneutveckling och andra erbjudanden, såsom eftertraktade arbetstider och utbildning på betald arbetstid.
Den fackliga samverkan behöver starta så snart som möjligt under planeringsfasen. Samverkan pågår rimligen under hela implementeringsprocessen.
Utvärderings- och uppföljningsplan
Redan i planeringsfasen bör målen listas, de önskade effekterna av förändringen beskrivas, när i tid målet ska vara genomfört och vem som är ansvarig. När aktiviteterna har genomförts ska arbetet följas upp för att fastställa i vilken utsträckning målen har nåtts.
Uppföljningen är en fortlöpande aktivitet som är central för den strategiska styrningen och för den operativa ledningen. Uppföljningen ska ske löpande och ska mätas vid överenskomna tidpunkter för att säkerställa att insatserna får förväntad effekt. Uppföljningen ska via valda indikatorer ge en tydlig bild av hur det går i relation till de uppsatta målen och svarar framförallt på frågan “är aktiviteten genomförd eller inte?” “hur stor del av arbetet är klart och vad saknas i nuläget?”. Den löpande uppföljningen är särskilt viktig för att möjliggöra ändringar och förbättra arbetet under genomförandet. Förändringsägaren ansvarar för arbetet utförs och att det görs enligt tidplanen i nära samverkan med förändringsledarna och förändringsagenten.
Åtgärder ska sättas in om uppföljningen visar att arbetet inte följer planen.